Ett brev från hjärtat

Vi har skrivit om, raderat, ändrat, börjat om från början, för att försöka förklara, få er att förstå. Det är inte lätt att förklara något man själv fortfarande kämpar med att förstå. Varför är vi här, varför gör vi det här? En självklar fråga utan ett självklart svar.

Att leva och bo och framförallt driva en organisation, att arbeta här i Ghana är inte alltid det lättaste. Det är en ständig kamp där allt man någonsin lärt sig, uppfostrats till, växt upp med vänds upp och ner. Att försöka förändra och utveckla är inget man gör över natten, det vet vi, tro oss, men att acceptera och arbeta utifrån förhållanden och tankesätt som går emot ens egna värderingar och tankesätt är svårt. Det är en annan kultur här, där annat prioriteras. Att leva för dagen och att överleva går först. Före medkänsla, före drömmar, före, tyvärr, kärlek. Jag är ofta viktigare än Vi. Vad gynnar mig bäst? Hur kan jag bäst utnyttja situationen?

En man sa till oss en gång, ”ljug, för det gör alla, om du talar sanning tror de dig inte”
En sanning, och att leva i ständig misstänksamhet, att inte kunna lita på, ty sig till någon är utmattande.

Detta är vår vardag här, och då kan man ju fråga sig, varför är vi här egentligen?

För några dagar sedan satt vi och pratade med barnen om var de kommer från och vad de drömmer om inför framtiden. När vi frågade vår äldsta kille, Annokye, var han tvekande med svaret. De andra barnen svarade åt honom, ”he is a lost boy”. Hans familj ville inte veta av honom, han kastades ut på gatan. Han har efter det flyttats runt på olika barnhem tills han tillslut hamnat hos oss. Han har aldrig funderat över framtiden då han aldrig varit trygg, aldrig vågat drömma. Annokye, 14 år, drömmer idag om att bli fotbollsmålvakt i Ghanas landslag. Inte en ovanlig dröm för en 14 år gammal pojke, men att han idag vågar drömma om det, betyder så mycket mer, det är så det ska vara, barn ska få vara barn och ha vilka drömmar de vill, utan tvekan eller gränser. Samtalet avslutades med att han säger till oss, ”You are my family now”. Ja, du är hemma nu Annokye <3

Trots alla motgångar, allt kämpande, allt frustrerande hårslitande och ibland uppgivenhet så är det för barn som Annokye vi fortsätter kämpa, vi kommer aldrig ge upp och om vi så bara kan göra skillnad i ett barns liv så är det värt det. För oss så visste vi första gången vi kom hit att det är här vi hör hemma, det är här vi ska vara. Trots allt så finns det massa kärlek i detta land och det är det vi i slutändan fokuserar på för kärlek kan förändra, kärlek kan göra skillnad.

Att driva en välgörenhetsorganisation är fantastiskt men är samtidigt ett ständigt kämpande. Kommer vi ha pengar att fortsätta? Kommer vi kunna betala barnens mat och lärarnas löner? Vända och vrida på ord och bilder för att försöka förmedla vad vi gör, att nå ut till er, ni som gör det möjligt för oss att göra det vi gör. För utan er, sponsorer och månadsgivare skulle vi inte finnas. Royal Best Hope School, som ger barn i avlägsna små byar möjligheten att gå i en bra skola, att få en utbildning som faktiskt ger dem möjligheten att förändra sin framtid, skulle inte finnas. Tinas Childcare skulle inte kunna ge 41 barn, den trygghet och stöd som de så innerligt behöver. Att ge dessa barn möjligheten att kunna drömma, att få den framtid som de förtjänar. Att låta dessa barn vara barn. Ni ger oss möjligheten att fortsätta drömma om en bättre värld, att fortsätta kämpa för barn som ingen annan kämpar för.

2015, känslornas år, utan all kärlek, vår kärlek, er kärlek, barnens kärlek
skulle vårt 2015 aldrig ägt rum.

 

Tillsammans gör vi skillnad <3

Susanna och Tessa

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Maria » Vår älskade lilla kämpe:  ”Jag är så glad att få dela mitt fantastiska vittnesbörd. Mitt liv förändrades to..”

  • Louise Baumgärtner » Två av våra hjältar:  ”Vilket fantastiskt arbete ni gör allihop! Fin sida och blogg man blir glad av -t..”

  • Isaac Vanderpuije » Middag med Svenska Ambassadören:  ”I will like to make contact with you.I am in Sweden right now.Came to Stockholm ..”

  • Emma Mensah » En underbar återförening:  ”Vad härligt att ni alla fick ses igen!! Gläds med er. Emma Mensah.”

  • helen » Årets UF-samarbete:  ”Kul idé! Hur kommer man i kontakt med detta UF företag så man kan köpa deras vyk..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-