En lång väg till att bli anfallsfri

Efter lång tid, mycket kämpande, många läkarbesök i huvudstaden, undersökningar, prover och utredningar fick vi äntligen en diagnos. Epilepsi. Sen började karusellen med att hitta rätt medicin och dosering. ”Jaha fanns inte 200 mg nej men då tar vi 250 mg..” - men vad är bäst för Kwame?!

Det finns här tyvärr fortfarande mycket skam i att ha en psykisk sjukdom, och trots att epilepsi inte är en psykisk sjukdom så anser man att det är det här. Man gömmer undan barnen, de får inte gå i skolan och de får ingen hjälp. Det är troligen en av anledningarna till att Kwame hamnade hos oss. När man får beröm av läkarna för att man har kommit in med ett så litet barn, då blir man bara ledsen över att det ska behöva vara såhär. 

Men Kwame mår idag bra och är anfallsfri!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Maria » Vår älskade lilla kämpe:  ”Jag är så glad att få dela mitt fantastiska vittnesbörd. Mitt liv förändrades to..”

  • Louise Baumgärtner » Två av våra hjältar:  ”Vilket fantastiskt arbete ni gör allihop! Fin sida och blogg man blir glad av -t..”

  • Isaac Vanderpuije » Middag med Svenska Ambassadören:  ”I will like to make contact with you.I am in Sweden right now.Came to Stockholm ..”

  • Emma Mensah » En underbar återförening:  ”Vad härligt att ni alla fick ses igen!! Gläds med er. Emma Mensah.”

  • helen » Årets UF-samarbete:  ”Kul idé! Hur kommer man i kontakt med detta UF företag så man kan köpa deras vyk..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-